Faith

Jag har börjat en resa,
min resa.
En resa som gick över atlanten,
till USA
Catonsville,
i Maryland.
Fyra veckor har gått nu - shit va tiden går.
Jag var i kyrkan idag,
andra gången under dessa fyra veckor.
Av någon anledning känns det skönt att komma dit.
Och det är inte av religösa skäl i frågan om tron på en Gud,
utan mer om känslan jag får när jag kommer dit,
öppenheten,
vänligheten i allas ögon.
En plats jag "får lov" att visa mina känslor,
släppa dem lös.
Får se hur lång tid jag behöver för att våga göra det med.
Jag nynnar bara sångerna som sjungs.
Vågar inte stå för texterna, än.
Är alldeles för ärlig för det.
Det får komma med tiden de med,
om det är meningen...

Jag vet inte vart vägen bär,
men jag går,
och det är det viktiga för mig,
att våga röra på fötterna!

Jag har börjat min resa, min Inre resa

- I have Faith in me -




Köpte min dagbok igår! Vet inte Hur länge jag letat och letat efter en som gav mig rätta känslan, men hittade en tillslut. Varje sida har sina citat från historiska kvinnor med sina egna livserfarenheter!

Faith!

Kommentarer:

1 Anonym:

En av dom största och kanske svåraste utmaningarna i livet är att lära känna sig själv!! Att veta hur man reagerar i vissa situiationer, eller hur stabilt man står i blåsväder är inte alltid det lättaste!! En sak vet jag!! Du är en fantastisk människa och kommer alltid att förbli!! Du är guld värd för mig!! puss

2 Gela:

haha.. missade namnet:) kram på dej

3 elin:

Så vackert skrivet! kan inte säga mer...

Kommentera här: