Hemma från minisemestern:)
Jag började min lilla minisemester från Sölvesborg vid 17-tiden: perfekt väder för en cykeltur i det gröna! Första anhalten; Stig och Marita. Åh, det var så länge sedan jag träffade dem. Två år sedan hade Stig fått för sig att det var. Men det ville jag inte gå med på. Kan det verkligen ha gått så lång tid?!:S Men, de är dem samma. Inte mycket som ändrats där. Men det är väl så det ska va. När inget förändras i livet, så händer väl inget med en själv. De blev ju morföräldrar för 1½ år sedan. Åh! Fina morföräldrar kan jag tänka mig! Så, något måste ju ha förändrat dem... vad vet väl bara dem själva..
Därefter cyklade jag runt lister: Sandviken, Hällevik, Nogersund, Hörvik och tältade på Mjällbynabben vid Krokås! I Hällevik sa jag hej till Elin som jobbade kväll på Dagny's. Hade brytit fingret kvällen innan när hon skulle gå på händer stackaren.
I Nogersund sa jag hej till Nanna och Rune. De fick besök av hemtjänsten när jag var där. Nanna trodde de var de som kom cyklandes, men det var ju lilla jag. Så fint att träffa dem, sådär i sin vardag. Var inte ensam tältövernattare. Längst ut hade någon annan slagit upp sitt tält, och det hade nog inte för lite med friskluft kan jag tänka mig.
Mysmys med mig själv i tältet...
Blåsigt värre för dem som sov där ute.. Brrr
Fick besök av en vän under kvällen, och han ville inte hoppa ifrån.. mig....
Morgonen vaknade jag av regnigt nederbörd...:/ Ish, ish. Men under ett "uppehåll" packade jag ner tältet och fortsatte vidare mot Djupekås, Norje.. Innan 2+1 vägen mot Karlshamn började svängde jag av för att försöka undvika E22:an. Och som en skänk från ovan kom det en man som gick förbi mig, och jag frågade honom om en finare och snällare väg mot Karlshamn. Jag fick en jättefin vägbeskrivning och fortsatte min resa under de gråa molnen som bestämt sig för att släppa sina droppar över Blekinge. Ja vem ska man klandra? Ingen. Så går det när man lämnar Skåne land. Med en väldigt blöt sovsäck ringde jag släkten i Karlshamn där jag spenderade lördagsnatten på deras vinröda skinnsoffan!
På kvällen trottsade jag nederbörden ytterligare och gick ut på stan för att se vad som hände under sista kvällen på Östersjöfestivalen! Inte mycket folk ute såklart..
Satte mig på en uteservering som hade en väldigt grym trubadur som underhöll de fem personerna som satt där i publiken. Och han skulle tydligen spela fram till elva på kvällen. Drack ett glas vin, satt och skrev lite om dagens händelser och lyssnade på killen som sjöng! Två män vid bordet intill satt och ölade och fick tillslut med mig i deras konversation;) Hehe, sköna herrar var det! Runt nio gick de vidare när den enes flickvän anlände, men bestämde mig för att sitta kvar. Dock stötte jag på dem senare när jag egentligen var på väg hem. Men, gjorde dem sällskap på utestället "& vin". Satt och snackade, och man säger ju inte nej om man dessutom blir bjuden;) Jag var tydligen ett väldigt trevligt sällskap;) Så pass trevlig att killen med sin flickvän öppnade upp sitt hjärta ganska rejält och erbjöd mig både det ena och det andra.. haha.
Shit, hans flickvänn satt mitt emot och han satt där med mig, sa vad han tyckte om mig och skulle vilja göra 'just nu', egentligen. Emma, det finns män till svin och jag träffade en den kvällen! Ett trevligt svin tyvärr...
Dock hade jag ett intressant samtal med den andra mannen, och jag har nog aldrig fått så mycket komplimanger på länge som under den kvällen. Kul ska man ha i livet;)
Dagen efter cyklade jag till Mörrum, i duggregn. Och tåget därifrån till Höör. Tåget var smockat med cyklar; många tyskar som också hade haft samma tanke.
Cykelsemester är det nya; ekonomiskt och miljövänligt!