"Jag är ju aaaaldrig sjuk"


...peppar, peppar ta i trä!!
Antagligen har jag sagt det alldeles för många gånger. Och nu har det straffat sig
Under volleybollslektionen idag på Bellevuestadion kände jag hur mitt humör sakta men säkert sjönk, lederna i kroppen fick arbeta hårdare för att ta mig framåt i rörelse och hjärnan hade svårare att ta till den nya kunskap som flödade i hallen. En gång kommenterade Victor i klassen att jag ju skulle ställa mig i andra ledet efter slaget vi hade gjort varpå jag kontrade med kommentaren: "jaaa, va fan, jag är väl medveten om det,.. shit va trött ja ee". En lätt tystnad sjönk mellan oss, och jag bad om ursäkt. Victor - du är mig en fiin kill:) 
Efter lektionen kom frossan..

Efter lektionen, tog jag mig till simningen, hoppade ner i vattnet 20 minuter och väntade tills vår tredje simledare kom. Då stack jag hem. Den varma duschen var dock svår att slita sig från. Och cykelvägen hem har nog aldrig känts så lång...

Jag har svalt några vitpepparkorn (som egentligen är till för att förebygga en utbrytning, men men). Och nu sitter jag med en kopp ingefärste i handen. Och lägg i lite honung och citron blir det kalas:)

Att det ska behöva ett rejält utbrott för att få stopp på mig...:/


Jag hoppas att ni andra mår betydligt bättre än jag!

Må väl:)


Kommentera här: