Madeleine

Tror ni att det är möjligt att lära sig att älska vem som helst?
Även din värsta fiende?
Jag tror det. Eller, jag vill tro det.
För, är vi inte alla födda till att just älska?!
Anledningen till att vi blivit till och att vi föds är förhoppningsvis
som resultat utav kärlek. 

Så, om man inte lär sig att älska sin fiende så försvinner ju också möjligheten 
i att försöka omvandla den. 
Tänk. 
    
Arrangerat äktenskap exempelvis.
För oss västlänningar känns tanken av att gifta sig med någon man inte
ens träffat som ett slag i mellangärdet. Nog för att det egentligen inte finns
så mycket man faktiskt har makt över när det kommer till ens egen
framtid. Men tanken att en person handgripligen bestämma över en annan
människas framtida lycka, som ett äktenskap önskeligen ändå bör innefatta,
utan några som helst intresse av de inblandade parternas synpunkter.
Men låt oss leka med den besynnerliga tanken att ingå detta äktenskap
och förenas med fienden - tror ni det finns någon möjlighet att, med tiden,
lära sig att älska denna människa?

Korkat kan många tycka. Fashinerande om jag får säga det själv.
Inte för att jag själv skulle vilja bli utsatt för det. Men endast tanken på att
dela sitt liv med en människa man inte från början har några känslor för, eller
ens känner och att och att ens försöka sig på en intim relation - hur är det ens
möjligt att ta sig igenom det?!

Med den optimism som jag ändå anser mig lever med vill jag i denna obskyra
tankegång ändå se möjligheter.
"If you can't beat them, join them." Älskar verkligen de citatet.
Med tid, tålamod och förståelse tror jag man kan känna kärlek till vem som
helst då vi alla är födda till det. Att älska. Enkelt för en del. Svårt för många.
Men inget som är omöjligt.
 
För möjligheten att älska finns inom dig. Och medvetenheten om det möjliggör
tanken att tänka den. Och från tanke till handling finner du insikten om hur
enkelt det faktiskt är när du väl börjar.


Mer kärlek åt folket:)