Tillbaka till "skräcken"
Jag har en timmes rast nu.
Hur fan kan en människa psyka en så mycket att man mår dåååålig på jobbet???!! Jag återvände till "skräcken" på våningen, där jag ska jobba hela helgen..
En sådan tur att man har fina arbetskollegor alltså!! Och samtidigt som jag blir arg på personen i fråga, så har jag svårt att undgå att bli arg på mig själv som låååter mig känna denna säkerheten som personen i fråga ger mig... I stunder som denna är det fan att man är den känslomänniska man är. Men jag är tacksam för att inte få uppleva dem så ofta.
Men, i motgång blir man stark!
Grrrr...
...
Okej, jag avslutar med något trevligt:)
Gårdagen var såå fin! Rundan på kanalen med familjen, och kvällen i Ystad kunde inte blivit mer känslosvallande av ärlighet, intimitet, blottande och ren kärlek! Det är något speciellt med musik i det lilla rummet med artisterna så nära intill sig. Som om dem bara sjung åt just dig:)
...
Till oändligheten, och vidare in i dimman...