"Love"

 
I've never been in love, or am I falling in love all the time?!
 
One would think that the world "love" is an universal feeling, preserved, expressed and felt in every living creature on this planet. But there are also a million of interpretations to the world love as there are shades of the colour white according to the Eskimos.
 
When you say "I love you", do you mean the same love as I do? Is it ever possible for two people to express the same kind of love to one another?
 
Could there be different kind of love? I mean, the love we have towards our parents must be different compare to the love we have towards our partner, right?!
I would say that it is but love based on different things. I love my parents because,.they are my parents and the very important backbones in my life. I love my very near and dear friends because they understand and support me and make me happy. 
But then it comes to that love we have towards someone we see as a very good friend who we also feel attrackted to. The love towards a person who "makes you whole", makes you better, makes you stronger, makes you capable of doing things you never thought you were able to do..
 
One friend told me that he believe that love only come once in a life time. That there may be a number of people you love, but in the end there was only ONE person who whas that ultimate love in your life. And I have another friend who believe that love happens more than once.
And if both of them are true, how do we differentiate the love we have towards different people in our life?
Here I just wish I could just create a boring love- scale that would makes things soo much easier.
Ok, so I love you like in 8 out of 10 on the rating scale, and you say you love me 6 out of 10 on the rating scale which means that I love you more. So, um... yea, I love you but... I don't love you as you love me so,. maybe we should just...leave it..
 
...
 
 
"Love it just a word until someone comes around and gives it a meaning.."
 
..man, come and hit me with that meaning.
 
 
 
 
 
 
 
  
 
    

Kommentarer:

1 Henrik:

Jag brukar faktiskt tänka på det som en skala. Som en normalfördelning. I centrum har du personer du är likgiltig mot, personer du varken gillar eller ogillar. På den positiva sidan finns personer du tycker om och desto mer de avviker från medelvärdet i normalfördelningen desto mindre sannolikt är det att sådana personer förekommer i befolkningen. Den person som är högst på den positiva sidan är den som bör vara ens partner men statistiskt sett så kan det mycket väl hända att det dyker upp en annan person som avviker mer från medelvärdet. Jag ser därför inte riktigt på kärlek som ett absolut tillstånd. http://en.wikipedia.org/wiki/Standard_deviation#mediaviewer/File:Standard_deviation_diagram.svg

Svar: Ååååh, känns bra att veta att jag inte var ensam i den tanken! Tack Henrik:) Du ska veta att du för mig avviker från medelvärdet, åt det +va hållet då alltså;) Kärlek är meeer än absolut! Let's talk about this more over a beer when I get home in JULY!!! Mer kärlek åt folket <3
Madeleine

2 Emma:

Spännande! Jag tror inte att det bara finns en enda person i hela världen som är skapt för mig, tänk vad tråkigt om jag aldrig träffar hen då.

Varför inte bara leva i nuet, en person du älskar och inte vill leva utan (just där o då) är väl den bästa känslan?

Inget varar för evigt och jag tror inte att kärleken gör det i heller, men för den delen behöver det ju inte vara negativt.

Min massör sa att hon såg sin man som en bonus, vilket jag tycker är fint! Vi äger ingen och så länge personen gör dig lycklig, så är det ju just en bonus. Vi har bara ett liv, se till att njuta av det, oavsett om det är en du älskar livet ut, eller det blir 100 olika personer du älskar, så är det viktigaste att just älska!


Psst, du är en person jag älskar ❤️😘

Svar: There, you said it just perfect girl!! Va fan för att hänga upp sig på detaljer alltså... Älska med den personen du älskar i den stunden i ditt liv! Psst, jag älskar dig med Emma <3
Madeleine

Kommentera här: