Confirmation - affirmation
Kom precis hem efter ett jobbepass på fem timmar. Sex timmars arbetsdag hade varit det ultimata i ens liv! Minus för att man inte får lika mycket i skattkistan efter bara fem timmar...
Jag var och handlade idag och möttes av en väldigt trevlig kille i kassan. Hand önskade mig en trevlig dag, och han sa det på ett sådär sätt så man kände att han verkligen menade det! Det fick mig att reagera så pass att jag stannade upp när jag fick mitt kvitto, och med ett ganska övertydligt svar önskade honom det samma, och med ett leende på läpparna! Man känner skillnad när människor verkligen menar de dem säger, och inte. Man hoppas ju såklart att man själv låter lika övertygande varje gång man pratar med människor. Men, hur vet man det egentligen?! Man skulle filmat sig själv och se sig själv bete sig i sitt dagliga liv; dolda kameran:S
Det blev boxning idag istället för kickboxning, och jag fick en del beröm idag. Det stärkte mitt inre väldig mycket. Även om jag inte har som mål att tävla (än i alla fall vad jag själv vet), så kändes det väldigt bra att få höra att man var bra, och att det finns potential. Eller som han sa "hade kraft i slagen och var väldigt snabb". Har aldrig känt mig riktigt smidig i min kropp. Men kanske också för att jag inte riktigt hittat min rätta omgivning - ringen kanske är det för mig?!;)
Tränaren hade en karisma som kändes verklig på något sätt. Man kände att han verkligen brinner för det han gör. Det sa jag till honom med.
Bekräftelse är vi alla i behov av. Och den bekräftelse, som är den jag tror vi alla strävar efter, kommer utan att man ber om det, eller gör saker i egen medvetenhet för att få den. Jag tror det finns en skillnad i bekräftelse och bekräftelse...
Bekräftelsen som finns i kärlek måste ju ändå va den bekräftelse som är störst, och som har störst kraft och inverkan...
Åh, jag gjorde en väldigt nära vän besviken för ett tag sedan. Och jag vet inte hur jag ska gottgöra detta... förslag??:S Att jag ens ber om hjälp känns som ett bevis på hur dålig jag är på att förlika mig med jobbiga känslor!!
Jag läser en så otroligt bra bok av Paulo Coelho "Vid floden Piedra satte jag mig ner och grät". Själva bokens handling är inte läskig. Hans ordval känns magiska i sitt sammanhang. Samtidigt känns det väldigt läskigt att läsa den då själva handlingen känns som en spegling av min nuvarande position i livet! Så, vill ni verkligen vete - läs boken!
"Jag tror att Gud i sin oändliga visdom har gömt helvetet mitt i paradiset. För att ständigt vara på vår vakt. För att vi inte ska glömma smärtan medan vi upplever barmhärtighetens glädje".
/ Paulo Coelho
Må väl!:)
sv; Okej, det är bra här med :P