Madeleine

Fan. Nu börjar jag bli förbannad, på riktigt.
Malmömetron kunde idag, 26/1, skylta med rubriken: "Flickan borde gjort mer motstånd". I tidningen kunde man läsa om en 13-årig flicka som haft analsex med en 16-årig pojke, mot sin vilja. De hade tidigare haft en sexuell relation. Men när han ville ha analsex vägrade hon att gå med på det. Trotts detta gick han emot hennes vilja, och våldtog henne. Pojken dömdes för sexuellt utnyttjande. 
Rättsexpert Sven-Erik Alhem säger att han får en känsla av att man till tona ner den här händelsen.
Och hade övergreppet skett utav en äldre man i 30-års åldern, hade våldtäckt kännts som ett större antagande. 

Det som gör mig förbannad är inte val av straff för den 16årige pojken. Minst två års fängelse för våldtäckt anser jag kanske inte är det bästa för att få 16åringe på förnyade tankar.
Det som gör mig förbannad är alla dessa uttalanden, och bortförklaringar till varför man inte väljer att rubrisera händelsen som våldtäckt.
"Flickan borde gjort mer motstånd" - jag kokar. Ska vi börja gradera hur mycket man behöva göra för att det ska räknas som tillräckligt motstånd? Ska vi behöva lära ut i skolan vad tillräckligt motstånd är?

Flickor: när ni inte vill ha sex med en pojke räcker det inte med att säga nej. Ni måste också visa att ni menar det. Sant. Men det är inte alltid det räcker med att visa att man menar det. Ni måste också knipa ihop, ordentligt, med benen samtidigt som ni rullar åt sidan, ifrån pojken. Men gör det snabbt så pojken inte kommer åt andra hålet. Ja precis, alldeles riktigt.
Pojkar: det är ju kanske inte lika lätt för er att säga nej. Pojkar vill ju oftast ha sex. Men skulle det vara så att ni inte känner för det så försök se till att inte ha flaggan hissad, så blir det lättare att komma undan och inte lika lätt för flickan att täcka dig.
(Och så läser vi det hela med en gnutta irroni - tack;))

Men om vi återgår till det där med åldern egentligen. Vare sig pojken/flickan är 16 år eller 30 år: ett nej är ett nej. Någonstans ska ju den här 16-åringen lära sig vad ett nej innebär. Ett fängelsestraff är, åter igen min mening, inte det bästa sättet. Bara att få gå igenom en rättsprocess kan ses som ett straff nog med allt vad en straffprocess kan innebära. Men genom ett bra straff visar också samhället att hans aggerande inte är något som samhället accepterar. 

Punkt slut.