Lichterfeldt
Söndag kväll tog vi tåget till Wittenberge och blev upphämtade utav Freddys pappa som körde oss hem till deras gård i Lichderfeldt. Och ingen engelska som talades hos hennes föräldrar där inte...:/ Precis som alla andra tyskar i Tyskland. Morgonen bjöd på en guidad tur á la Freddy i hennes barndoms by där hos visade sin gamla skola, ridhuset som hon spenderade många timmars voltigeträning. Vi fick vår egen guidade tur i kyrkan i Seehausen utav en äldre kvinna som näst intill gav oss skavsår i öronen... Duktig var hon dock!
Efter en lång körning köpte vi med oss gott till kaffet och slog oss ner i hennes föräldrars trädgård där vi myste i naturens idyll omgiven av diverse fruktträd, solsken, surrande insekter ovh pipande mullvadsskrämmare.
Vi pratade och pratade. I timmar. Berättade om våra romanser och lärofyllda upplevelser, beklagade oss över korkade personligheter och ifrågasatte gjorda val man gör/har gjort/kommer att göra i livet.
Jag reser ju med anledning av att bland annat testa/finna nya smaker och upplevelser, och Freddy har varit väldigt mån om att jag verkligen ska prova allt nytt och som varit typiskt för just Tyskland!;)
Pumpasoppa - check!
Zwiebelkuchen ("löktårta") - check!
Pumpernickel - check!
Holunder Wien - check!
...
Några timmar senare tog vi cyklarna och cyklade runt mellan gårdarna och de tillhörande markerna. Freddy stannade till varje gång vi cyklade förbi ett frukt träd för att plocka och smaka. Tänk hur mycket frukt som faktiskt går till spillo runt om i det egna landet. Och så köper vi äpplen från Australien...:(
Det är ett idylliskt och rogivande ställe och gård, och det slog mig vilket previlegium dem fått, Freddy och hennes tre syskon, som fått växa upp som dem gjort. Utan tv, nära naturen, skogen, en massa fruktträd i den stora trädgården, hallonbuskar, valnötsträd utanför huvudingången där valnötterna ligger uppsamlade i stora korgar utanför huset, mamman som tar hand om plommmonen och gör plommonchutney till halva befolkningen... Vågar jag erkänna att om jag skaffar familj, barn, och hela refrängen, vill jag också ha det så! Och nära till havet,.. Äh, med eller utan barn.. Jag ska i alla fall bo så där någon gång i mitt liv:)
Plötsligt fick jag också upptäcka en helt ny sida hos Freddy, och med det också en större förståelse till hennes personlighet.
På kvällen doppade vi grönsaksbitar i örtkryddad kvark, och drack tyskt vin.
Dagen efter plockade jag med mig några äpplen i backpacken och tog bilen till tåget för att säga på återseende och fortsätta min resa.
Inga tårar fälldes. Men plötsligt skulle jag sitta själv på tåget.
Det får gå. Det kommer att gå!
Amsterdam nästa:)
Du missade några av mina tyska favoriter som schweinshaxe, knödel, spätzle och sauerkraut. Eller vad vet jag, du kanske redan testat dom någon annan gång. Men smaka vidare! Du har ju hela europa på dig att hitta godsaker.